Den bettlösa varianten

Återpublicerat. Tycker att fler läsare ska ta del av den här texten.

Jag har frågat Emelie Nyberg om hon ville skriva en text om varför hon förespråkar bettlöst, och jag ber er alla att nu läsa igenom texten. För den är riktigt, riktigt bra.

Jag ska nu berätta lite om bett, vad jag tycker om bett och hur ett bett fungerar i hästens mun :)
 
Som exempel tar jag ett vanligt 2-delat bett, ett av de mildaste och vanligaste betten. När man kortar tygeln och rider md stöd på handen så drar man i bettet, och då åkr det upp i gommen i hästens mun och gör nt. Hästen försöker att undkomma smärtan genom att gapa. Men då stänger vi ihop munnen med hjälp av en massa remmar. Hästen kan inte få bort smärtan men gör sitt bästa genom att nu lägga över tungan, men nu smärtar det på tungan istället. När människan upptäcker det så använder vi ett tungband eller ett särskilt bett som hindrar hästen från att lägga över tungan.
 
Jag tycker det är helt fel att ha metall i hästens mun. Det är så mycket prat om hur ridsporten utvecklas till det bättre. Men hur mycket ridsporten än moderniseras så har vi fortfarande kvar samma gamla utrustning som vi använde för flera tusen år sedan. Vi litar fortfarande på att detta är det bästa även om det inte gjordes ordentliga undersökningar av utbildade veterinärer på den tiden så står vi fast vid att ett bett inte kan skada hästen.
 
Mängder av vetenskapliga undersökningar har gjorts och gång på gång har det bevisats att ett bett orsakar en mängd olika problem hos hästen både fysiskt och psykiskt. Hästar får problem med andningen, problem med beteendestörningar, tänderna spricker och ömmar, och för att inte börja tala om alla sår, svullnader och skav som uppstår av betten. Ska hästen behöva lida varenda gång man rider? Varöfr inte bara rida på lösa tyglar om man måste ha bett?
 
Samtidigt som detta sker så utvecklar en liten del av alla hästfolk bettlösa alternativ. Man söker efter nya möjligheter att kunna rida hästen utan bett på ett sätt som inte gör att hästen skadas på något vis. Även om denna grupp ökar så är resten av hästvärlden emot allt detta, det verkar det som i alla fall.
 
Den största anledningen till att så många rider med bett är att det är det man lär sig från början och på de flesta stora tävlingar är bett obligatoriskt. För att kunna sätta igång en revolution i hästvärlden måste alltså dessa ändras. På ridskolor ska man kunna rida bettlöst allt mer, eleverna ska få mer kunskap om de bettlösa huvudlagen. Tävlingsreglerna måste ändras, det ska inte vara så strikt vad gäller huvudlag. Tänker man verkligen på hästens allra bästa när man tvingar alla ryttare att rida med kandar?
 
Hästar är underbara, intelligenta och unika varelser, de ska behandlas med respekt och lyhördhet. För många av oss betyder hästen mycket, vi gör allt för att den ska må bra.
Det är tusen gånger vanligare än vi tror att hästar har sår, skav eller svullnader i munnen. Men syns det inte så märker vi ju inte av det om det inte skulle vara så att det droppade blod från hästens mun. Vi ser gång på gång hur bett skadar hästen, men ändå fortsätter vi att plåga hästen. Varför?
 
Vad är det som ger oss rätten att tvinga in metall i munnen på hästen? För det är ju det vi gör, vi tvingar in det i hästens mun, öppnar den inte munnen så trycker vi på tandköttet tills hästen låter sätta in bettet i munnen. Hästar protesterar, genom att bita ihop tänderna så hårt de kan, de håller huvudena så högt det kan, och vad gör vi människor? Jo, vi ignorerar hästens protest, det blir aldrig så att vi kanske funderar på varför hästen gör så. Istället slutar det med att vi hämtar hjälp antingen av fler människor eller vid vissa fall av en pall så att vi blir längre och når bättre om hästen skulle höja sitt huvud.
 
Vi människor anser oss alltid vara jordens mest intelligenta varelser. Vi ser oss som världens ledare. Vi uppfinner nya, moderna saker varje dag. Vi anser själva att vi är den smartaste och mest utvecklade varelsen på jorden, hur kommer det sig då att vi inte förstår?



© Emelie Nyberg, Ezmiez.

Tack!

Nathalie gästbloggar

Borde djuraffärer få sälja djur?

Idag skulle vi tycka det vore konstigt om djuraffärerna plötsligt började sälja hundar och katter. Om man vill ha hund eller katt så får man ta kontakt med en uppfödare eller omplaceringshem. Det systemet har fungerat bra i många år. Varför skulle det inte kunna fungera för alla djur?

I dagens samhälle behandlas bur djur som handelsvaror. De argument som används för att reptiler, fåglar, gnagare och kaniner ska få säljas i butiker kan användas på katter och hundar också. De flesta tycker att det är en självklarhet att katter och hundar inte får säljas i butik.

Maten är oftast fel på zoo, de ger för fet mat. Det finns butiker som bara ger sina gnagare gnagarblandning, vilket är lika onyttigt som att vi människor skulle äta chips och godis varje dag. Djuren på zoo har nästan alltid tillgång till saltsten, vilket man bara ska ge till honor som diar annars är det skadligt för njuren. Man kan även se att flera kaniner sitter tillsammans i en och samma bur, buren är alltid för liten. Man kan inte ha flera djur i en bur på 100x50x50 cm. Marsvin och kaniner ska man inte ha i samma bur, som de har. Då de har olika bakterier.

Det är mycket stressande för djuren att låta kunderna gå som de vill hos djuren och titta och föra oväsen. Det är även stressande för djuren att vistas i samma rum som fåglar, det är inte olagligt men olämpligt.

När man köper ett djur från en zoobutik får man aldrig veta vad man får för djur, hur den kommer att bli, om den är frisk. Man får heller aldrig veta om den har några defekter, eller dolda defekter. Därför ska man aldrig avla på ett zoodjur, man vet helt enkelt inte vad man kan få för ungar. Djuret är inte heller van vid beröring från människor, eftersom de som arbetar i butiken inte har tid att ägna sig åt djuret, det krävs mycket tid och tålamod för att göra ett djur tamt och få de att känna sig trygga bland människor.

Hamstrarna i butikerna skriker oftast för att de blir rädda när det kommer en stor hand och väcker dem, marsvinen gömmer sig, kaninerna stampar och råttorna springer runt och skriker innan någon kommer och lyfter upp dem i svansen. Det är inte ett bra beteende på ett djur och inte ett bra beteende att behandla djur.

Alla djur går igenom en stor process innan de kommer till själva butiken. Grossister, som det kallas köper affären djuren från. Det är en ”uppfödare” som massproducerar djuren för att snabbt kunna tjäna pengar. Grossisten struntar i vad djuret har för temperament när de avlar. Vilket gör att man kan få med sig ett aggressivt djur hem. Djuren tas förtidigt från mamman så att de säljer bättre, alla vill ju ha ett sådant ungt djur som möjligt. Kaniner till exempel brukar tas från mamman vid 4 veckors ålder, de får tidigast tas från mamman vid 6 veckor enligt lag men helst ska det vara 8 veckor.
Allt leder till att djuret i frågan blir osäker och ostabil i psyket, sedan om det är dåligt avlat på aggressiva föräldrar eller om det finns defekter med i bilden blir allt värre.

När det gått några månader märker ägaren av djuret av att den blivit aggressivt. Djuraffären tar inte tillbaka djuret så då slutar det med att det hamnar på blocket vilket leder till ännu en jobbig och påfrestande flytt för djuret.

Är uppfödare bättre än Zoobutiker?

En uppfödare har oftast det som en hobby då det sällan, men om man har tur går runt. En uppfödare fokuserar oftast på ett djur att föda upp och ett par speciella raser och färger.  Då slipper djuret den miljön som finns på zoobutiker, vistas bland massa andra djurraser och slipper stressen som uppkommer då flera olika människor kommer och besöker dem. Miljön hos en uppfödare är en hög prioritering.

Djuren hos uppfödaren får bra föda och utrymme Djuren får mer aktivering och motion, har hagar de får springa i om dagarna. I zoobutiker kommer djuren inte ut och de får sitta i buren tills djuret har blivit köpt.

Hos en uppfödare har man möjlighet att följa sitt blivande djur från dag 1 till det är redo att flytta, då vet man att det är van vid människokontakt och de vet oftast hela släktens historia och kan förklara varför de parade just de två föräldrarna. Man får även livslång rådgivning och de flesta vill hålla kontakten så de får veta hur djuret mår och hur det har blivit. Om man köper djur från zoo är det ingen som bryr sig om djuret från och med att de har lämnat byggnaden.

Uppfödare är mer erfarna personer och föder upp djur av kärlek och omsorg. De gör allt för djuret bästa, djurbutiker vill bara sälja och tjäna pengar.

De har även rätten att neka köpare, om de märker att personen som är intresserad är oerfaren/omogen för ett djur eller av någon annan anledning känner att hon/han inte vill sälja djuret till den personen. De är oftast mycket mer noggranna med att se vart deras djur tar vägen.

Det är väldigt höga krav på att de som jobbar på djurbutiken ska ha djurutbildning. Uppfödare kanske inte har någon utbildning men det har istället levt med djur hela livet. Flera års utbildning om djur verkar inte vara till någon nytta om man jämför hur djuren mår på zoo och jämförelse hos en uppfödare, som har ett djur som specialområde.

Idag förstår man att man inte kan ha små hundvalpar och kattungar i burar/hagar tillsammans med andra djur vid sidan om, det är stressande och de har otroligt bra hörsel. Förstår man det borde man även förstå att det gäller alla djur.

Sedan finns det alltid bra och dåliga uppfödare, det är sådant man får ta reda på. Samma sak gäller djuraffärer, det är oftast de större kedjorna som är värst. En egenuppstartad zoobutik är mer att rekommendera i sådana fall.

Jag har erfarenheter från både uppfödare och zoo butiker så för mig är valet ganska självklart.
Är det de för dig?


(Djurmagazinet, Karlstad. Bild Nathalie Månsen.)

Stort tack till Nathalie! 


Gästbloggar

Hej! Mitt namn är Emelie och jag tänkte gästblogga här på fotoryttarnas nu när Emma, Sara och Emelie är på ridläger :)

Visste ni att elefanter är det enda djuret i hela världen som inte kan hoppa? Att det är möjligt att leda en ko upp för en trappa men inte ned för?

Här är fler "visste du att":
Kvinnor blinkar nästan dubbelt så mycket som män? 
Det är fysiskt omöjligt att slicka på din armbåge? 
Endast en person av 2 miljarder kommer att leva till 116 års ålde?
En snigel kan sova i 3 mån?
En struts öga är större än dess hjärna?
Typewriter är det längsta ord som kan skrivas med tangenterna i en rad på tangentbordet?
En krokodil inte kan räcka ut tungan?
Fjärilar smakar med fötterna?
100 personer dör årligen till följd av att ha satt en kulspetspenna i halsen?
9/10 prövar om det går att slicka sig på armbågen när de läser det här..

Ha en bra dag!

RSS 2.0