Det började med att jag hittade en ponny, vid namn Aeitii på blocket. Han sökte en medryttare, jag mejlade och fick då svar att jag gärna fick komma och provrida. En lördag åkte jag, mamma, pappa och min lillebror till stallet Ponderosa. Det var en till kvinna som skulle provrida då, så Michaela (hon som äger hästarna) tog ut en häst vid namn Timon.

Han skulle jag få rida och sedan skulle jag få pröva rida Aeitii. Jag bestämde då att jag ville rida Timon, visst han var ingen dröm att rida och inte så fin heller. Men jag trivdes med honom.

Jag började rida honom i januari.

Såhär vackra var vi då, Timon var som en tunna hur tjock som hellst!

Februari gick och Emma och jag fortsatte som vi gjorde, ingenting hände under den månaden. Jag red Timon 1 gång i veckan och var super glad över att jag äntligen hade en medryttarhäst!

Timon var väldigt omusklad, han hade INGEN kondition alls, jag fick honom inte ens i galopp. Snacka om att känna sig usel!

(Tunna?)

Tiden gick, Timon fick mer kontidion men han ville inte söka sig ner på bettet, eller få upp bakbenen under sig. Jag blev näst intill GALEN!


Så här såg det ut i April, fin häst? Nä inte direkt va? Inga rumpmuskler och han var tjock som en tunna.

Sen bara släppte det för honom, jag fick honom i form i skritten! Jag var hur stolt som hellst!




Hans mage blev allt mer tunnare och hans rumpa blev lite mer fylligare, min lilla polle. Jag var hur stolt som helst över honom och mig som ryttare! Att jag fått honom från en tunna med ingen kondition till denna häst? Jag kunde knappt tro det själv.



Min älskade kille, detta är vad jag har lyckats med under ett år. Det är en sådan skillnad att rida honom och att se honom.

Jag kan säga utan dåligt samvete att jag är hemskt stolt över mig själv och över Timon!

Så helt enkelt från detta




Till detta:





/Emelie och Timon ♥