Du befinner dig längst in i ett mörkt, smutsigt hörn. Flugor surrar och rotar i din spillning. Du är tjock och övermatad och får ingen motion. Dom barn som en gång älskade dig är för länge sedan borta. Nu är du bara ännu ett av alla dom bortglömda djuren.

En mardröm?
Förghoppningsvis för dina djur, men inte för alla.

Det är framförallt barn som glömmer bort sina djur. Dom tjatar på sina föräldrar och får tillsist djuret som är så gulligt. Men dom blir stora och barnen får andra intressen. Även hästar kan råka ut för sådant, och bli bortglömda längst in i ett mörkt stall.

Jag uppmuntrar aldrig någon att skaffa ett djur om inte föräldrarna faktist tar ansvaret. För det måste dom, för barn är barn.
Våra djur är egentligen våra föräldrars ansvar. Dom måste se till att dom blir omskötta som dom förtjänar och får ett bra liv. Jag och Alva matar dom, men om vi skulle tröttna så måste dom ha huvudansvaret. För att låta dom bara sitta där, i en bur som blir allt smutsigare. Det är inget liv.

Tänk framåt, kommer du att ta hand om ditt djur om ett år? 5 år? Planera framåt. Att hyra ett djur eller att bli fodervärd är en jättebra lösning, eftersom du inte äger djuret och kan lämna tillbaka det.

Vad jag vill komma till är ungefär detta:

Föräldrar ska ha huvudansvar för djuret.

Tänk efter innan du skaffar ett djur.

Sen finns det tusentals som tar superbra hand om sina djur och ger dom allt dom behöver.

Vad tycker ni? Dela era åsikter!



Djur är mer än något sött.

//Emma