Likabehandlingsplan

För Sveriges Kaninhoppares Riksförbund 

Definitioner

Mobbing

Ordet mobbing är relativt nytt om man ska se det historiskt, men begreppet fanns redan för 300 år sedan. Mobbningsbegreppet började cirkulera i media i början av 70-talet och ersatte begreppet reta som tidigare användes för samma fenomen. Det finns många olika definitioner om vad mobbing är för något som till exempel: ”Det är mobbning när en eller flera individer, upprepande gånger och över en längre tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer”. 

En individ kan betrakta en handling som mobbning medan en annan individ inte anser samma handling vara mobbning. Detta har att göra med att vad som anses rätt och riktigt i en tidsepok och kultur inte behöver vara det i en annan. Moralen grundläggs i början av en individs liv och utvecklas i samspel med omgivningen, därför får människor olika syn på vad som är negativt. Det som är negativt för den ene behöver inte vara det för den andre. När en person påverkas negativt av en handling måste omgivningen agera med att försöka förbättra situationen för den människan. Varje person är unik och bör bli respekterad för ”sin” sanning.

Kränkande behandling

Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några bryter mot grundregeln för alla människors lika värde. Vuxna kan kränka barn och andra vuxna, och barn i sin tur kan kränka vuxna och andra. En eller flera människor kan kränka en eller fler personer. Kränkningar kan vara fysiska såsom knuffar och slag, som verbala hot eller öknamn, eller psykosociala som innefattar utfrysning och ryktesspridning, eller så kan det vara text- eller bildburna som klotter, mail, sms med mera.

Kränkande behandling omfattar mobbing, diskriminering som är en negativ behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning mm, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet och homofobi. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.

Likabehandlingsplan

Mål

Att ingen i Sveriges Kaninhoppares Riksförbund, vare sig barn eller vuxna, utsätts för mobbing eller annan kränkande behandling av någon form.

Förebyggande åtgärder

Styrelsen i Sveriges Kaninhoppares Riksförbund ska fungera som förebilder, alla medlemmar ska kunna känna sig trygga att kontakta valfri person i styrelsen om de behöver råd eller stöd. Styrelsemedlemmarna är skyldiga att reagera vid upptäckten av mobbing eller annan kränkande behandling, och ska finnas till hands för alla inblandade personer. Handlingsplanen ska hållas aktuell genom att årligen ses över, och samtliga medlemmar ska kunna ta del av hur planen ser ut och hur den fungerar.

Utredningsgruppen

Sveriges Kaninhoppares Riksförbund ska alltid ha en utredningsgrupp som består av ungefär sex frivilliga personer som är medlemmar i förbundet. Utredningsgruppen ska ha en sammankallande som tillsätts på förbundets årsstämma varje år, övriga personer tillsätts av styrelsen. Dessa ska vara engagerade och intresserade av att förebygga och lösa mobbing och kränkande behandling bland medlemmarna. Utredningsgruppen är huvudansvarig för att handlingsplanen hålls uppdaterad och att övriga medlemmar kan ta del av den. Utredningsgruppen är vidare även ansvarig för att utreda anmälningar mot enskilda medlemmar, som inkommer till förbundet, på ett ansvarsfullt och objektivt sätt.

Om någon upptäcker mobbing

Alla medlemmar har ansvar för att upptäcka mobbing och slå larm. Om man misstänker att mobbing eller annan kränkande behandling förekommer kontaktar man utredningsgruppen som tar tag i problemet och utreder enligt handlingsplanen.

Utredande av mobbing och annan kränkande behandling

Utredningsgruppen har huvudansvaret att tillsammans med styrelsen se till att all mobbing och kränkande behandling analyseras och utreds. Det går till på följande sätt:

1) Samtala

För att samla så mycket fakta som möjligt om hur länge den misstänkta mobbingen eller kränkande behandlingen pågått, var den brukar äga rum, vad som händer och vilka som är inblandade sker enskilda samtal i följande ordning:

• Klubbkamrater eller vänner som ofta vistas nära den drabbade.
• Övriga som kan bidra med kunskaper, till exempel vänner utanför förbundet.
• Den drabbade själv, detta måste dock göras med mycket stor försiktighet och i en neutral miljö. Det är viktigt att tänka på att den utsatte kan ha svårt att berätta då denne är rädd för att detta bara kommer att göra saken värre. Var noga med att poängtera att detta sköts på ett snyggt sätt och inte sprids vidare till andra. Betona att förbundet inte accepterar någon form av mobbing eller annan kränkande behandling.

         2) Analysera

När samtalen är klara sammanfattas och utreds situationen för att avgöra om det handlar om mobbing eller om det handlar om en vanlig konflikt. Om det visar sig handla om mobbing eller annan kränkande behandling är det dags att sätta in åtgärder.

         3) Åtgärda

För att kunna åtgärda mobbingen måste man samtala med mobbaren/mobbarna enskilt. Det är viktigt att inte sammanföra mobbare och mobboffer, utan all kontakt med alla parter ska ske enskilt. Samtalen med mobbarna görs genom att man pratar med ledaren och medlöparen enskilt utan förvarning. Om samtalen inte hjälper ska förbundet agera i denna ordning:

• Man har ett markeringssamtal med mobbaren då någon ur utredningsgruppen finns med samt någon ur styrelsen. Personen ur styrelsen berättar att förbundet inte accepterar mobbing och betonar allvaret i situationen. Under samtalet berättar man vilka följderna blir om mobbingen fortsätter och man visar precis vilket beteende hos personen som ogillas.
• Om mobbingen ändå fortsätter stängs mobbaren/mobbarna av från tävlingsverksamhet under en tid av max ett år, och mobbingen polisanmäls.

4) Uppföljning

Den personen från utredningsgruppen som har tagit hand om mobbingfallet är ansvarig att uppföljning sker inom två veckor. Detta sker genom att denna person talar med de parter som konflikten rör för att se om det skett någon förändring. Även dessa samtal görs enskilt. Om åtgärderna inte har haft en önskad effekt vidtas ytterligare åtgärder enligt punkterna ovan.

 5) Utvärdering

Varje år ska en utvärdering ske där man bearbetar likabehandlingsplanen på nytt för att se om det finns nya saker att lägga till eller om det är något som behöver göras om.''
Källa.